Ja i.g då jag va på jobbet fick jag höra att min lilla "gumma" somnade in i Fredags.Henne som jag gått hos i 2 års tid....kändes i hjärtat.Men med värdigheten i behåll å få bli 81 år gammal så va de väl dags att vandra vidare....hon hade alzaimers å de gick fort utför....Då jag började där pratade vi,läste roliga historier,pratade om våra liv,målade naglar å fixade hår,va ute i solen å njöt:)I början fick jag ju knappt ta ut dig då din make tyckte de kändes ovant...sedan blev vi som bekanta å riktigt nära...Du blev såå glad varje gång jag kom.På slutet kunde du inte säga mitt namn men du kände igen mig.Din blick blev tommare med åren,talet försvann å din sorg blev såå stor å du föll ofta i gråt,men jag fick dig att tänka på annat...
Nu har vi inte setts på ett tag,men såg personalen matade dig i matsalen för någon vecka sedan,ville ej gå fram å störa dig då,va de sista jag såg av dig....Du har haft ett bra liv gift med en fin man i över 50år å 2 barn å barnbarn:)Du tyckte om livet,att vara vacker å det va du!Katter va oxå din passion!Det känns i hjärtat att ditt liv har slutat men du va så dålig nu vännen att få somna in hemma måste varit de bästa för dig!Har mina ljusa minnen med dig och vet att du får de bra nu.Kram Malin
Va fint skrivet Malin :) Ja du, det finns människor som man har med sig i hjärtat för alltid :) Kram
SvaraRadera