Ja nu kan vi väl säga de att de faktiskt nästan är över.Hade iaf en trevligt trettondag med först Marie-Louise på besök sen kom Emelie och tog lite vin å vi spelade buzz,hon jag å Emmy kunde inte bli en bättre kväll.Raimo var på sin årliga vinter cruising han....brr ja tur man inte lever de liv han gör.
Ja de va hans nöje de.
Annars har jag jobbat juldagar o mellan dagar,gör mig inget alls.Här hemma är de ju mest krig med alla viljor....Tur man har sitt jobb sin trygga borg så ser jag de för mitt jobb betyder såå enormt mycket för mig.Å alla människor man träffar.Man har de såå bra å jag är medveten om det.
Annars då letar min svåger utlandsresa för fullt jag ska nog ringa själv i dag o kolla,Raimo tänker jag lämna hemma...bilen är ju viktigare men jag behöver en paus,ett andningshål,luftombyte ja å helst ett lite nyare liv kan någon ordna??Varför är de så lätt att prata med andra människor om hur man mår å hur allt är men inte med den man egentligen behöver prata med...kanske för att de personen inte lyssnar vad man har att säga å då ger man liksom upp....Sen kmr allt över en å den andra har inte fattat nått....
Iaf efter längtad tjej fest på Lördag,med mat å spel å mycket vänner å massa tjejesnack kan de bli bättre,nedräkningen började för längesedan...
Hittade en gammal dagbok i dag....tyckte de va fint skrivet om något jag känt...så skriver det här....
"Helt ovetande om din närvaro,så fanns du bara där.....Vid min sida....Har du gjort egentligen hela tiden....så länge det va vi....
Vi delade oxå ett liv som inte många förstod...och inte behövde heller...
De skulle aldrig ha förstått utan bara dömt....
Om vi släpper nu så kanske det lättar...
Tills en annan dag,en annan tid,ett annat liv.
Vet va du sa,kanske vi ångrar oss sedan....Men vännen vår tid är förbi....Det gör ont med tanke på vad vi haft....men det ordnar sig...vi måste bara vara starka"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar