De va ju detta med tron om många saker,tron på sig själv att våga tro å lita på att de faktiskt finns bra människor som vill en väl har ju jag ju haft såå svårt för!
Å sen säger det ju att hoppet är det sista som överger en,åh visst är det säkert så omedvetet att man inte tappar det i första taget...
Sen kärleken,ja tappar man tron å hoppet kan man aldrig bli lycklig,såå är det ju!!!
Å kärleken,saknaden kan vara såå jobbig med inte bara fin å härlig!Nu när den blev såå påtaglig vet vad jag saknar på riktigt nu!
Ett underbart möte som tog slut för fort,en känsla som känns lika,som gör mig glad,pirrig å upprymd men samtidigt lite ledsen å förvirrad...du är för långt ifrån jag vet,men avståndet har jag bestämt mig för att de ska jag släppa,de ordnar sig,allt går om man vill,du är ärlig,du har ett lugn jag gillar,fina ögon ja du har nått såå spreciellt varav vi hållt kvar såå länge!Åh de bästa av allt jag vet du läser min blogg:)Åh du förstår tror jag!Allt har sin tid släpper inte dig nu när vi äntligen har kommit såå långt på vår resa som just börjat känns de som...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar